Monday, October 19, 2009

Vi äger denna stan!

Bienvenido!

http://slurl.com/secondlife/Lapplandia/170/167/54

01:00 PM SLT (22.00 CET) Torsdag 22/10

"Vi äger den här staden". En mening ofta uttalad av maffiosos med hybris världen över. Men Havanna på 50-talet var inte bara influerat eller kontrollerat av maffian. Aldrig någonsin hade maffian haft ett sådant grepp om en stad tidigare. Något som T J English skriver om i sin nya bok: "Maffian i Havanna".

Några år senare hade Lansky tillsammans med sin vapendragare Lucky Luciano börjat göra regelbundna utbetalningar till Batista på Kuba.


Sedan kom andra världskriget och världen stannade upp för en tid.

I början av 50-talet gjorde maffian kraftiga investeringar. Eftersom de hade ett finger med i alla stora företag, men framför allt nöjesindustrin, var Kubas ekonomi tätt sammanflätad med maffians. Eller som TJ English uttrycker det:

"I den undre världen skröt man – ibland på ett överdrivet sätt om att maffian 'hade makten' i en stad - men i Havanna var det verkligen så. Det hade aldrig tidigare existerat något liknande."
Tiden precis innan revolutionen karaktäriserades med andra ord av pengar. Detta var maffians och korruptionens karibiska lilla pärla.

JFK:s karibiska sexorgie
1957 åkte senatorn John F Kennedy till Kuba. Maffiabossen Santo Trafficante såg till den blivande presidenten väl och ve. Bland annat ordnade han "tre vackra prostituerade" som JFK inte tackade nej till. En sexorgie bröt ut på hotellrummet, JFK gick loss ovetande att maffian installerat tvåvägsspeglar i hela rummet.

English skriver senare att "Trafficante var förbannad på sig själv för att inte ha filmat hela incidenten. Det skulle ha varit ovärderligt som utpressningsmaterial.

Mellan åren 1952 till 1959 ökade privata amerikanska investeringar i Kuba från en miljard kronor till cirka åtta miljarder kronor. Enorma summor på den tiden.

"Där borta finns det någonting för alla. Är du sugen på en opera kan du gå och titta på opera. Vill du gå på en livesex-show erbjuds du det också", uttryckte Trafficante.


Fidel Castro – den politiska fången
Maffians glans dagar tog slut när Batista blev för bekväm i kläderna. Eftersom maffian skötte kasinon och spelverksamheten och gav Batista en generös veckopeng, behövde han inte oroa sig. Så småningom blev han oförsiktig och beslutade att släppa ut några politiska fångar, 1956, däribland Fidel Castro.

Kort efter angreps maffians alla kasinon i staden. I Meyer Lanskys egen storsatsning Riviera - en av världens mest berömda spelhålor – släppte Castro lös ett gäng grisar som svinade ner.
Snart var råkapitalismens kärna ett minne blott. Alla de megaintressen som dunkat rygg och satsat stort på det exotiska kortet Kuba - Vita huset, diktator Batista, United Fruit, men framför allt gangstrar - hade förlorat.
"Om det är något jag är så är det en jude, en rysk jude. Jag känner till en kommunistisk revolution. Och det här, min vän, är inget mindre än en kommunistisk revolution", uppgav Lansky under sitt sista besök på ön.

I år fyller den den kubanska revolutionen 50 år

Betänker du tiden före revolutionen, under revolutionen och efter Sovjetunionens fall finns det en sorts tragikomisk aura över det hela. Fidel Castros revolution jagade ut maffian, Batista och USA ur landet, men det kubanska folket blev snart besvikna på det nya styret – något de förbjöds att visa.

Efter att Sovjet föll rasade Kubas ekonomi. Lösningen kom att bli turismen, uppbyggd på gangsterromantiken men också revolutionen vilken kommit att bli en kommersiellt gångbar karikatyr av sig själv.

I slutänden har samma intressen som TJ English beskriver som stod emot varandra; maffian och revolutionen, slicka kostymer eller smutsiga skägg, blivit föremål för konsumtionen på ön. Men förbehållet turisterna. Kubanerna själva ska inte smutsa ner sig med kapitalism så klart!

Hursomhelst på Torsdag har du chans att återuppleva denna tid hos oss på Icehotel SL som hastigt och lustigt byter namn till Hotel Habaguanex och balsalen är totalt omgjord.

I Inworld gruppen Icehotel SL så har en inbjudan gått ut och i den hittar du bla ett notecard som leder till dig en rad butiker där du kan hitta tidstypiska kläder. Ett stort tack till Bock som gjort detta notecard! Är du inte medlem i gruppen så säger du bara till oss så ska du få notecardet.

Bienvenido!

Jesper, Ewa, Bock och Ars

http://slurl.com/secondlife/Lapplandia/170/167/54

01:00 PM SLT (22.00 CET) Torsdag 22/10

No comments: